Rektorers ledarskap…

I onsdags var det dags att prata ledarskap med närmare 40 rektorer som går rektorsutbildning vid Linnéuniversitetet. Rubriken var Ledarskap: metaforer, upplevelser, förändring. Det blev en snirklig resa genom flera sätt att närma sig ledarskap.

Ett är att se på det sammanhang som ledarskapet utövas i. Vad handlar “skola” om? Vad är det egentligen man erbjuder? Intressant nog är det inte så lätt att svara på det. Visst kommer sådant som “utbildning” och “kunskap” fram, men sen då? “Fostran”?

Ett sätt att tänka på erbjudande är att tänka på det som att man erbjuder en upplevelse. En deltagare sa då halvt på skoj gå i skola är att “uppleva en massa misslyckanden”. Det låg då nära till hands att säga att det man erbjuder är ett antal års mobbing.

Vi snurrade dock vidare… och i slutändan föreslog jag att det man erbjuder är förändring. Eleven ska ju bli något annat än vad denne är när den börjar.

Om det är så, hur kan då rektorn tänka kring sitt ledarskap? Hur leder man förändrings(-agenter)? Vars jobb går ut på att förändra andra?

Inom talangutveckling talar man om att de som blir framgångsrika äger sin egen utvecklingsprocess. Hur leder man så att elever blir bra på det?

 

 

En myt

Det är en myt att människan av naturen skulle ogilla förändringar. Tvärtom kan man lika gärna säga att vi GILLAR det. Problemet är att vi ofta är oense om vilka förändringar som behövs. Inte sällan vill personal ha ett annat, bättre ledarskap från sina chefer… Medan cheferna vill att personalen ska… Poängen är att alla inblandade behöver förändras om man ska lyckas. Undvik därför gärna den där polariseringen “vi” o “dom”. Då ökar chanserna till lyckad förändring.